Jag har aldrig förlorat någon jag älskar tidigare och jag tror inte jag kan beskriva hur de känns än. Just nu är det bara utmattning och en konstig känsla av att inte förstå. Jag tror inte jag kommer se tillbaka på den mormor jag såg igår eller idag, men det gör mig så oerhört glad att jag fick säga mina sista ord till henne och vara där för henne. Men det jag kommer sakna mest är den mormor som fanns när jag var yngre, som bakade chokladbollar och lät mig behålla alla småpengar jag kunde hitta i hennes lägenhet.
Jag kommer sakna att gå på fjärran höjderbadet tillsammans och tjata mig till 10 minuter till innan jag skulle behöva gå hem, för att sedan höra att de letade efter mig i högtalarsystemet för att mormor fått nog. Jag kommer sakna den mormor som när jag sov över kom och knackade på dörren klockan 3 på morgonen och frågade om jag var hungrig och att hon mer än gärna kunde göra lite gröt åt mig. Hennes eviga mumlande och sjungande på morgonen. Jag kommer sakna våra promenader och när hon (trots att det var strängt förbjudet) gav emil mat under bordet när hon trodde att jag inte såg.
Jag kommer sakna att ha någon så lik mig att umgås med, som det är bekvämt att bara sitta tyst med och att inte behöva förklara saker utan det förstås ändå. Ha någon som kan sitta och titta på en i flera minuter för att sedan säga "vet du att du är söt?"
Mitt sista minne av min fina mormor var för några veckor sedan då jag och pappa hälsade på henne. Hon var glad, fixad i håret, lugn och kom ihåg oss. Hon visste att det var jag, vart jag skulle resa och hon kom ihåg minnen med pappa. Det bästa av allt var att hon skämtade och skrattade.

Mitt sista kort på mormor januari 2011.

Hola mina söta!

Allt i spanien känns bra, jag har lite svårt att få bort rastlösheten hemifrån men det går framåt. Idag har jag packat upp och gjort i ordning vilket inte är lätt på en liten båt. Jag är van vid att kunna ha grejer lite överallt så det är en utmaning att hålla koll på grejerna hela tiden. Städat har jag gjort också, så jag känner mig riktigt duktig. Annars är allt bra, jag längtar lite tills att det ska bli april eller när det nu blir tillräckligt varmt att bada, jag tog en promenad längs stranden idag och skulle inte ha varit fel att sola och bada lite.

Skönt att lämna kalla Sverige


Märsta/Sigtuna?




Tapas :)

Det är skönt i Barcelona så just nu njuter jag bara! Nu ska jag bara byta om och sen ut och käka tapas med Rebecka. Imorgon börjar jag lite tidigare men sen slutar Andrea skolan så får kanske sova lite längre! Skriver mer snart när jag orkar!

Hejsan svejsan!

Jag sitter och lyssnar på baksmälla med Petter ft. September och dricker ett glas champange. Lyx på hög nivå med andra ord. Snart kommer brosan över på middag, ska bli kul för jag har inte träffat honom ännu.

Dagen har varit sådär, har en av de dagar då jag inte kan förstå hur grym världen är. Jag tror jag måste sluta läsa nyheterna för det blir fler och fler sådna dagar. Men så fort jag ser att rubriken handlar om missköta djur bläddrar jag vidare, klarar bara inte av att läsa det utan att få en sådan ångest över att jag inte hjälper till på något vis. Därför blir jag alltid lika brydd över när någon ifråga sätter varför jag inte äter kött, eller när de bara frågar varför. Är det inte självklart? Är inte det de minsta man kan göra? Sluta stödja en industri som enbart går ut på att utnyttja. Visst finns det djur som blir rättvist behandlade, inga långa resor, bra mat, får vara ute osv. Men det är ju knappast det köttet som de flesta köper, de köper det som är billigast för de har inte råd med annat. Ofta får jag frågan om jag inte äter kyckling iaf, men det är enligt mig det värsta. Jag är trött på att bli ifrågasatt som att det är jag som gör något fel eller konstigt. Det är de som äter kött och inte tar sitt ansvar att iaf se till vart det kommer från som gör det!
En sak som jag har så dåligt samvete över nu är att jag äter fisk. Visst är det skönt att mer att välja ifrån av en meny eller när man äter borta. Men det känns fel, jag tänker inte köra hela snacket med att fiskar har känslor, haha. Jag åt inte fisk på länge och jag mådde bra, det var väldigt krångligt att äta hos andra men det funkade. Sen valde jag att börja äta fisk och ägg igen när jag valde att åka som au-pair. Dels för det skulle vara lättare att hitta en familj och dels för att i Spanien är det inte lika vanligt med vegmat som hemma. Här hemma finns det alternativ överallt, som på donken finns det veggburgare men i Spanien finns inte det. Sånt som jag äter normallt hemma som nuggets av sesamfrön eller veggköttbullar är inte heller lika vanligt i Spanien. Det finns men är mycket dyrare och jag kan/vill inte kräva av en familj attd e ska köpa sånt. Så jag äter fisk för att få i mig allt jag behöver. Men när jag bor själv och handlar min egen mat kommer jag sluta igen. Men nu tänker jag njuta för fisk är gotttt. Speciellt cod croqetter på en tapas resturand där nere, det med potais och sås är det bästa som finns.

Okej, till något roligare. Igår var jag på lunch med Sara och Erika och sen till pappa. Jag tog med honom till mormor som bor nära och bra längre ner i korridoren. Hon var pigg för en gångs skull och glad. Älskar när hon är så underbar, och pappa var också glad och jag fick tillochmed vara med när han skrapade lott, det har jag inte varit förr så det var stort. ;)

Det snöade hela dagen igår tror jag-




Fick bara en när han blundade så får funka ändå!